I början av september gick biträdande rikspolischef Mats Löfving ut i Sveriges Radio med information om att drygt 40 olika klansamhällen styr i Sverige och bidrar till att upprätthålla kriminaliteten i samhället. Klanerna består av släktbaserade kriminella nätverk, som han påstår har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. Enligt Löfving arbetar de med att skapa makt, har stor våldskapacitet och vill tjäna pengar. Med hjälp av utpressning, narkotikabrott, våldsbrott och infiltration av näringslivet och politiken flyttar de fram sina positioner i samhället. Det arrangeras även äktenskap för att stärka klansamhällena och han säger att individen i en klan aldrig är viktig, utan att det är klanen som alltid är i fokus. Vidare menar han att dessa klaner styrs av så kallade huvudmän eller organisatörer, som utnyttjar minderåriga för att utföra kriminella handlingar.

Mats Löfving poängterar också att tystnadskulturen i dessa klansamhällen är enorm, vilket gör det svårt att hitta någon som vill vittna och det i sin tur försvårar arbetet med att klara upp brott. Han menar att man måste gripa människor i akutläget, omedelbart genomföra husrannsakan och beslagta teknikutrustning för att komma åt problemen. Han säger också att antalet uppklarade mord ligger på 2-3 stycken av 10 i dagsläget. Han vill även införa visitationszoner som innebär att polisen fritt kan visitera alla innanför de utvalda zonerna. Tyskland och Danmark har möjlighet att lagstifta om visitationszoner och det är något som Löfving vill se som en möjlighet även i Sverige för att komma tillrätta med kriminaliteten.

Reaktionerna på Löfvings uttalande har väckt starka reaktioner bland opinionsbildare och privatpersoner runt om i landet.

Inlägget Sveriges problem med gängkriminalitet – tiotals klansamhällen dök först upp på BBC.

Ytterligare en koran sattes i brand på morgonen den 10 september av det danska partiet Stram Kurs, som i slutet av augusti i år tände eld på en koran i Rosengård i Malmö. Den här gången skedde koranbränningen i Rinkeby i Stockholm. Polisen har inte gett partiet tillstånd att genomföra sin demonstration med anledning av det rådande coronaläget, men även på grund av den stora hotbilden som finns. Förra gången partiet satte eld på Koranen i Rosengård ledde det till våldsamma kravaller som varade i flera dagar.

Rasmus Paludan, partiledaren för Stram Kurs, blev stoppad vid gränsen i samband med att han var på väg till Rosengård för att bränna Koranen i slutet av augusti. Han blev sedan försedd med inreseförbud i två år. Anledningen ska enligt polisen vara att han utgör ett hot mot säkerheten i landet. Trots det har hans partikollegor fortsatt sitt uppdrag och åkte till Rosengård utan Paludan, där de genomförde koranbränningen. Det hela filmades på Youtube och har väckt starka reaktioner, både positiva och negativa. En del menar att man har all rätt att bränna en religiös bok i Sverige då det råder religions- och yttrandefrihet, medan andra anser att det är en starkt kränkande handling som även kan upplevas som hotfull.

Anhängare till Stram Kurs fortsätter nu sin turné med koranbränning genom landet, men är jagade av polisen som söker efter en blå bil med dansk nummerplåt. Hur många koranbränningar de kommer hinna med innan de blir stoppade återstår att se, likaså vad reaktionerna kommer att bli till följd av bränningarna.

Inlägget Ännu en koran i brand dök först upp på BBC.

Det har knappast undgått någon att pandemin har fått stå tillbaka för andra punkter på riksdagens agenda. Den mest hett debatterade punkten just nu är inte hur samhället ska återhämta sig efter pandemin, utan hur gängkonflikterna runt om i landet bäst bör lösas.

Gängkonflikterna är en het potatis

I dagsläget menar experterna att det pågår runt femtio olika gängkonflikter runt om i Sverige. Många experter drar dessutom paralleller mellan konflikterna och narkotikahandel av olika slag. Men, bortsett från att de här konflikterna har pågått under längre tid, verkar de vara tämligen svåra att hitta lösningar på. Enligt experterna så har rättsväsendet provat olika metoder och polisen har lanserat ett program som på sikt kommer förändra den rådande situationen. Dock verkar problematiken inte varit på politikernas radar förrän nyligen.

Partierna är förstås inte överens, med utgångspunkt i deras olika ideologier är det lätt att avgöra att den här frågan kommer diskuteras länge. En del av dem menar att det beror på migrationen och andra menar att det har med integrationen att göra. Samtidigt har frågan på kort tid blivit ett omdebatterat ämne och diskussionerna är verkligen inte slut.

Det som framstår som mest förvånande är dels att de andra viktiga punkterna som riksdagen antogs diskutera, inte berörts på samma sätt som ovan nämnda ämne. Exempelvis hur vårdskulden ska lösas, klimatkrisen och vad som händer om pandemin kommer tillbaka igen. Samtidigt är gängvåldet en fråga som påverkar alla i landet och naturligtvis måste riksdagen och regeringen göra sitt yttersta för att ta ansvar och lösa problematiken.

Inlägget Partierna oense om gängkonflikter dök först upp på BBC.

Nu kan Aftonbladet avslöja att över en miljon försvunnit och att ett förfalskat kontoutdrag användes för att mörka att pengar utnyttjats till flyg och hotellnätter.

– Min förhoppning är att skattepengarna kommer tillbaka, vilket kanske inte är så sannolikt, säger stadsdelsdirektören Patrik Åhnberg.

Avtalet är med idrottsföreningen KFUM JKS Stockholm och har undertecknats av deras ordförande och den dåvarande stadsdelsdirektören.

Aftonbladets granskning visar hur drygt en miljon kronor försvunnit det senaste året. Pengar som istället för att gå till festivalen bland annat har fått bekosta hotellnätter, flyg och taxiresor, enligt en polisanmälan från förvaltningen.

Redan under 2018 fanns brister i föreningens redovisning för hur man använt skattemedlen. Flera framkommer även i ett internt mejl hos stadsdelsförvaltningen.

Men trots det betalade stadsdelsförvaltningen under 2019 på nytt ut 1,5 miljoner kronor till föreningen.

”Väldigt jobbigt”

“Igår hade vi ett möte där vi beslutade att gå vidare med en konkursansökan. Detta beslut baseras på att vi fått mer information och fler skulder som vi inte vetat om innan. Just nu rör det sig om strax under 2Mkr”, skrev föreningen till förvaltningen.

I samband med det skrev en anställd på stadsdelsförvaltningen till föreningen om de försvunna skattepengarna:

“Lite jobbigt är det därför att direkt fråga om ni i er konkursansökan har med att ni är skyldiga förvaltningen pengar? Det är bra för vår del att veta att det är med, vi har revisorer på oss för att redovisa skattepengar korrekt”.

Har polisanmält

Föreningen vill inte uttala sig om de försvunna pengarna. Men i ett protokoll från ett extra årsmöte i december framgår att styrelsen lämnade in en polisanmälan.

– Jag har inga kommentarer, säger Ram Cornejo, som var ordförande i samband med konkursen.

Enligt uppgifter till Aftonbladet misstänks en tidigare medarbetare inom föreningen. Aftonbladet har utan framgång sökt personen .

Även stadsdelsförvaltningen har gjort en polisanmälan.

Källa aftonbladet.se

Inlägget Stockholms stad lurade på pengar dök först upp på BBC.